Bouppteckning
När en person avlidit ska det upprättas en så kallad bouppteckning. En bouppteckning är en sammanställning av den avlidne personens tillgångar och skulder.
Bouppteckningen kan vara komplicerade att upprätta på ett korrekt sätt. Ofta uppstår juridiska frågeställningar som kan vara svåra att reda ut för en person som inte har tidigare erfarenhet av den arvsrättsliga lagstiftningen. Om bouppgivaren känner sig tveksam inför hur bouppteckningen ska utformas är det klokt att anlita en jurist som säkerställer att bouppteckningen tillgodoser de lagstadgade kraven.
Först boutredning och bouppteckning
Dödsbodelägarna ska gemensamt förvalta den dödes egendom, göra en boutredning och förrätta bouppteckning som ska dokumenteras i det som vanligen kallas bouppteckning.
Bouppteckningen ska göras senast tre månader efter dödsfallet. Delägarna ska skicka handlingen till Skatteverket inom en månad efter att den upprättats.
Bodelning i vissa fall
Om den avlidne var gift och någon av makarna hade enskild egendom (giftorättsgods), måste bodelning ske innan den avlidnes tillgångar kan delas upp. Om dödsbodelägarna är överens kan de själva göra bodelningen. Annars kan en boutredningsman göra det.
Bodelning görs på samma vis som vid en skilsmässa för att bestämma vilken egendom som ska fördelas vid arv.
Detta gäller också om den döde var sambo och sambon begär bodelning. Du kan läsa mer här.
Tingsrätten kan utse boutredningsman
När dödsboet förvaltas av dödsbodelägarna måste de vara överens om de åtgärder som vidtas. Ibland fungerar inte detta på grund av dödsboets omfattning eller för att dödsbodelägarna inte är överens. Boutredningen kan då i stället anförtros åt en boutredningsman.
Tingsrätten utser en boutredningsman. En boutredningsman tar över de flesta av dödsbodelägarnas gemensamma uppgifter.
Vem kan ansöka om boutredningsman?
- Dödsbodelägare
- Den som enligt testamentet ska ärva en viss sak, kallas även för legatarie
- Överförmyndare, om någon av de ovanstående har god man eller förvaltare
- Testamentsexekutor, den som enligt testamentet ska ta hand om dödsboet
- Borgenär, den som dödsboet har en skuld till
- Den som får föra talan om ändamålsbestämmelse
- Någon vars rätt är beroende av utredningen
Om någon av ovanstående begär det ska tingsrätten som huvudregel utse en boutredningsman efter att de övriga fått yttra sig.
Vem kan utses till boutredningsman?
Tingsrätten ska utse någon eller några personer som förväntas klara av uppdraget.
- Om det finns en testamentsexekutor ska tingsrätten i första hand utse denna till boutredningsman. En testamentsexekutor är en person som enligt testamentet ska ta hand om dödsboet. Tingsrätten kan välja någon annan om det finns skäl för det.
- Om dödsbodelägarna har ett förslag på boutredningsman ska tingsrätten som huvudregel utse enligt förslaget.
- Finns det inga förslag utser tingsrätten vanligtvis en advokat eller annan jurist till boutredningsman.
- Den som utses måste först tillfrågas och gå med på att bli boutredningsman.
Tingsrätten kan besluta att en boutredningsman ska bli av med uppdraget om det finns en särskild orsak till det eller om hen inte är lämplig. För att tingsrätten ska pröva om en boutredningsman ska bli av med uppdraget, entledigas, krävs det att någon som är beroende av boutredningen begär det.
Vad gör en boutredningsman?
Boutredningsmannen ska vidta alla åtgärder som är nödvändiga för boets utredning och företräder dödsboet gentemot tredje man. Den första uppgiften för en boutredningsman är att förbereda boet för skifte. Om dödsbodelägarna vill kan boutredningsmannen också skifta (fördela) arvet.
En boutredningsman ska bland annat:
- Förvalta dödsboet tills utredningen är klar.
- Föra dödsboets talan i eventuella tvister.
- Betala dödsboets skulder med de tillgångar som finns kvar.
- Försöka komma överens med borgenärerna, de som dödsboet har skulder till om tillgångarna inte räcker för att betala skulderna.
- Ansöka om konkurs om det inte går att komma överens med borgenärerna och tillgångarna inte räcker för att betala skulderna.
- Göra klart dödsboet och, om det har skett en bodelning eller ett arvskifte, lämna ut tillgångarna.
Boutredningsmannen måste fråga delägarna om alla större beslut. Det kan till exempel vara att sälja egendom som har ett särskilt värde för delägarna eller avveckla ett företag.
Boutredningsmannen får som huvudregel inte sälja fast egendom eller tomträtt om inte delägarna gått med på det. Ett undantag är dock om det står i testamentet att boutredningsmannen får göra det.
Behöver du hjälp med en bouppteckning?
Är du involverad i en bouppteckning och känner att det behövs juridisk uppbackning? Kontakta oss så hjälper vi dig.