Arvskifte
Bouppteckning först
När en person avlidit upprättas först en bouppteckning. Bouppteckningen är en sammanställning över den avlidnes tillgångar och skulder och ska skickas in till Skatteverket för registrering.
Bodelning sedan arvskifte
Om den avlidne var gift eller sambo är utgångspunkten att det ibland därefter ska ske en bodelning. När dessa två moment är avklarade återstår det så kallade arvskiftet.
Arvskifte görs av arvingar och universella testamentstagare (23 kap. 1 § ärvdabalken). Det är ett vanligt avtal mellan dessa delägare och avtalet skall vara skriftligt och undertecknas av dem som deltar i skiftet (23 kap. 4 § ärvdabalken); det krävs inte någon bevittning.
Innan arvet kan skiftas måste arvskiftet dokumenteras i ett skriftligt avtal. Av arvskiftesavtalet ska det framgå vilka tillgångar som finns i dödsboet och hur dessa tillgångar ska fördelas mellan dödsbodelägarna. När arvskiftesavtalet undertecknats av samtliga dödsbodelägare kan arvskiftet verkställas. Själva avtalet behöver inte registreras hos någon myndighet men bör naturligtvis förvaras på ett säkert sätt. I de fall dödsbodelägarna inte kan komma överens kan tingsrätten utse en så kallad skiftesman.
Oeniga dödsbodelägare – Skiftesman kan utses
Oftast kan arvskiftet göras i sämja. Är delägarna oense eller boet komplicerat, kan det vara lämpligt att utse en skiftesman. Kan delägarna inte enas om skiftesman, kan någon av dem ansöka om att tingsrätten utser en (23 kap. 5 § ärvdabalken). Den regeln hänvisar till ett antal bestämmelser om bodelningsförrättare i 17 kap ÄktB, som alltså har motsvarande tillämpning. I korthet följande:
Är boutredningsman eller testamentsexekutor redan utsedd, är denna utan särskilt förordnande också skiftesman. Är boutredningsmannen eller testamentsexekutorn delägare i boet, måste dock en annan person utses till skiftesman (23 kap. 5 § ärvdabalken och 17 kap. 12 § äktenskapsbalken). Skiftesmannen har både rätt och skyldighet att pröva de olika frågor som kan komma upp i samband med att boet skall delas.
Om inte delägarna kan komma överens om något förslag som skiftesmannen kommer med, kan denne som en sista lösning förelägga delägarna ett skifte (17 kap. 6 § äktenskapsbalken). Men en missnöjd delägare har fyra veckor på sig från delgivning av skifteshandlingen att väcka talan mot övriga delägare för att få skiftet prövat av tingsrätten (17 kap. 8 § äktenskapsbalken). I så fall kommer skiftet att beslutas av tingsrätten. Om ingen väcker talan kommer i stället skiftesmannens beslut om skifte att gälla.
Har du frågor?
Om du behöver hjälp med att upprätta ett arvskiftesavtal är du varmt välkommen att kontakta oss.